Medborgardialog i skolfrågor
Ta del av hur skolan i Luleå gick från konflikt till konstruktiv dialog och få tips på hur du genomför medborgardialoger på riktigt.
Luleå kommun ska ta fram en ny struktur för skolor och förskolor. Det gör vi för att skolor och förskolor i Luleå fortsatt ska ha en bra pedagogisk verksamhet, god arbetsmiljö och utbildningsplatser till alla barn och elever.
Tidigt i processen genomför politiker i Barn- och utbildningsnämnden medborgardialoger med vårdnadshavare, elever och personal i skolområdet.
Medborgarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i utvecklingen av det lokala samhället handlar om att skapa tillit till det demokratiska systemet och att utveckla ett hållbart samhälle.
Luleå kommun vill involvera medborgare tidigt i arbetet med
frågor som rör samhällets utveckling och ökat inflytande för medborgare via dialoger finns beskrivet i Vision Luleå 2040.
Metoder och resultat utvärderas regelbundet och systematiskt så att det bidrar till lärande och utveckling om medborgardialoger.
Filmen om hur vi löste medborgardialog – på riktigt
Medborgardialoger i skolfrågor i Luleå kommun har en förhistorik. Vi förändrade vårt sätt att arbeta med medborgardialoger efter en tidigare utredning av skolstrukturen som ledde till en konflikt. Målet är nu att tidigt i processen involvera medborgarna genom konstruktiva dialoger.
Film: Så löste vi medborgardialog - på riktigt.
Samtal och medborgardialog
Skolan är en viktig plats för barn, elever, personal och vårdnadshavare. Den är också en viktig plats i olika bostadsområden och påverkar hur människor till exempel väljer att bosätta sig. Det handlar om lokaler, trygghet, skolvägar och skolgårdar. Skolfrågor engagerar medborgare, och det är viktigt att olika grupper får ge sina synpunkter tidigt i processen med att utreda en skolstruktur.
Dialoger med barn och elever
Samtalen med eleverna sker genom fysiska träffar med politiker och elevråd. Elever i åk 3 och 5 på grundskolorna i området får dessutom arbeta med klassläraren och ge synpunkter som sedan skickas in och tas med i utredningen. Tjänstepersoner från kommunen gör också besök på grundskolorna i området under raster. Där får barnen och eleverna berätta hur de upplever skolgården, lokalerna, skolvägen och tryggheten på skolan.
Modeller för dialogen med barn och elever har utvecklats under utredningens gång. I början hade politiker dialoger med elevråden på högstadiet och elever fick arbeta med lärarna i årskurs 3 och 5 och skicka in synpunkter som teckningar och text.
Under arbetets gång har processen kompletterats med besök av tjänstepersoner på skolgården i grundskolor, det för att alla elever ska få möjlighet att göra sin röst hörd och att tjänstepersoner som arbetar med att utreda skolstrukturen ska få träffa barnen och eleverna direkt.
Luleå kommun vill att ungas drivkraft och kompetens tas till vara. Unga har en kunskap som inte kan ersättas av vuxnas föreställningar om en attraktiv kommun.
Barnkonventionen fastställer att barn inte bara har rätt att komma till tals, utan också har rätt att påverka beslut som fattas. Att inflytande är en rättighet för barn medför skyldigheter för vuxna vilket innebär att myndigheter som fattar beslut som påverkar barnets liv ska inhämta barnets perspektiv.
Barns rätt till inflytande är ovillkorad – deras synpunkter behöver inte leda till ett bättre beslut eller vara banbrytande – barnet har rätt att göra sin röst hörd ändå.
- Det är bra att ha dialoger med barn och elever i olika former: politiker träffas elevråd, lärarna arbetar med eleverna och besök på skolgården.
- Besöken på skolgården leder också till att tjänstepersoner som arbetar med utredningen träffar barn och elever direkt i deras miljö. Det kan fånga upp nyanser i barnen och elevernas synpunkter.
- Välja ut skolorna för skolbesöken utifrån olika aspekter som är viktiga i utredningen, till exempel socioekonomisk karaktär eller placering av skolor.
- På skolbesöken gillar elever i låg- och mellanstadiet att själv få skriva ner sina synpunkter på färgglada lappar. Med elever på högstadiet kan man ta ett samtal där de träffas till exempel på skolfiket.
Dialog med vårdnadshavare och personal
Med vårdnadshavare och personal genomför vi digitala medborgardialoger där alla är välkommna och får möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter till nämndens politiker.
I filmen berättar vi om åtta insikter vi fått från att genomföra medborgardialoger.
I den finner också en manual för en medborgardialog som sker i digitalt. Den använde vi i digitala dialoger med vårdnadshavare och personal. Manualen finns även som pdf Pdf, 2.3 MB.. Pdf, 2.3 MB.
I kommunens policy för medborgares deltagande och inflytande står skriver att medborgare ska kunna påverka och ha inflytande, anpassade till syfte och behov av representativitet samt anpassade till målgruppernas förutsättningar.
Film: Manual för en digital medborgardialog.
- Dialogen måste ha en chans att påverka Du måste inleda en dialog proaktivt, innan alla beslut är fattade, så att dialogen rent praktiskt ger ett beslutsunderlag. Alltså, håll en första medborgardialog så tidigt du kan i
processen, innan alla underlag är framme. - Ta kommandot över dialogen. I ett digitalt forum kan mötet modereras på ett säkrare sätt och ”flockbeteenden” uppstår i stort inte. Var och en får prata för sig, och till punkt. Det digitala forumet är dessutom mer tillgängligt än ett
fysiskt möte, vilket möjliggör att fler utöver de mest engagerade kan ansluta enkelt och vara en del av samtalet. - Ge medborgardialogen hög prioritet. Visa att dialogen är viktig genom att bemanna medborgardialogen med de personer som faktiskt fattar besluten i det aktuella ämnet. Både när det gäller deltagande politiker och tjänstepersoner.
- Visa upp en bred politisk förankring. Det finns en poäng att alla partiers
deltagare ställer upp på grundidén att lyssna i dialogen och inte driva sin egen politiska tes. Det inger respekt för de som deltar, att allapartier står bakom dialogen. - Bedriv en öppen och transparent dialog. Alla får vara med. Bjud in riktat mot exempelvis aktuell skolas berörda och vårdnadshavare, men det betyder inte att vi stänger ute andra nyfikna som vill delta.
- Ge all information du kan ge i nuläget. Det är viktigt att redovisa det vi vet i det aktuella läget, enkelt och begripligt, så långt det är möjligt. Ibland är det lika viktigt att berätta att vi ”inte vet”. Det finns alltid saker i en process som vi ännu inte utrett eller klarlagt, men dialogen kan inte vänta till att allt ”är klart”.
- Ge alla chans att få ställa sina frågor. I ett fysiskt stormöte är det lätt att drunkna i mängden, att inte våga ställa sig upp och ställa
just sin fråga. I en digital medborgardialog kan du ge deltagarna fler möjligheter. I den modell vi valt för medborgardialoger finns möjlighet att ställa direkt till moderatorn som kan ställa frågan åt hen. - Välkomna medier till dialogen. Bjud in lokala medier att delta i medborgardialogerna. Vara rädd för media, tvärtom är det en stor poäng att de får delta och lyssna och uppleva den dialog som nu faktiskt genomförs
på ett öppet och ärligt sätt. Det ger också, till exempel, journalister en
helhetsbild av vad som sker i processen.
Dokumentation - presentation av medborgardialoger
Att resultat återkopplas till deltagare och görs tillgängliga för samtliga medborgare är en viktig del i processen. Sammanfattningar av medborgardialogerna presenteras på kommunens webbsida på sidan skolstruktur och finns också med i det fortsatta arbetet med att utreda skolstrukturen.
I kommunens policy för medborgares deltagande och inflytande står det att det ska vara tydligt i vilket syfte en aktivitet genomförs, till vilken grad det går att påverka samt hur synpunkter och förslag ska hanteras.
Resultat ska återkopplas till deltagare och görs tillgängliga för samtliga medborgare.
Digital dialog presenteras i dialogform
Presentationen av vårdnadshavares och personalens synpunkter från den digitala dialogen kan presenteras antingen i dialogform eller också som en sammanfattning av synpunkter. Här är ett exempel på presentation i dialogform på en webbsida.
Utdrag från en presentation av medborgardialogen i ett skolområde.
Synpunkter elever i årskurs 3 och 5
Elever i årskurs 3 och 5 får rita och skriva ner detta sina synpunkter. Teckningarna och texterna finns med som ett underlag inför beslut.
Sammanfattning av dialoger med elevrådet
Den fysiska medborgardialogen med politiker i Barn- och utbildningsnämnden och elevrådet på grundskolan presenteras i sammanfattande form.
Dokumentation - dialoger med elever
Samtal med elevrådsrepresentanter i årskurs 7-9
Elever från Bergskolan på Bergnäset delades in i mindre grupper för att beskriva för Barn- och utbildningsnämndens ledamöter vad som är en bra skola. Kompletterande samtal genomfördes också via skolbesök på Bergskolan. Eleverna skrev ner sina åsikter vid ett bokbord på skolgården.
De flesta känner sig trygga på sin skola. Skollokalerna anses bra. Dock behövs fler grupprum, vilorum, sittplatser och bänkar. Duscharna är i behov av renovering enligt eleverna och omklädningsrummen behöver göras tryggare.
Eleverna tycker om skolans fik där det är skön stämning.
Skolgården anses stor och bra men eleverna vill ha fler saker att göra. De vill ha gräs på fotbollsplanerna och fler sittplatser utomhus.
De elever som åker buss vill se förbättringar av busstider och busshållplatser. Fler bussar från byarna uttrycktes särskilt.
Mer information
Är du intresserad av mer information om skolstrukturutredningen och medborgardialoger i skolfrågor hittar ni det på Luleå kommuns webbsida Skolstruktur. Där hittar du också samrådshandlingar som visar hur dialogerna presenteras i dem.
Luleå kommuns policy för medborgares deltagande och inflytande.
Kontaktperson
Arbetsmarknads- och utbildningsdirektör
maarit.enbuske@skol.lulea.se
Sidan uppdaterades den 29 oktober 2024