Prioriterade utvecklingsområden

Läsåret 2022/2023 har huvudmannen, det vill säga barn- och utbildningsnämnden, valt att prioritera utvecklingsområdet Likvärdighet.

Likvärdighet

Varför viktigt? Vad har vi sett i vår analys av skolans resultat? Vad säger forskning?

Kunskapsresultaten ligger över det nationella genomsnittet. Det finns dock skillnader mellan elevers resultat som påverkas av elevernas kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven är född i eller utanför Sverige. Det finns även skillnader mellan flickor och pojkar i upplevelse av arbetsro och stress.

Särskilt stöd är ett av de områden där flest klagomål kommer in till huvudmannen. Pedagogers svar kring stöd och särskilt stöd i skolenkäten ligger, beroende på frågeställning, på ett indexvärde mellan 5,9 och 6,2 på en tiogradig skala, vilket indikerar att utvecklingspotential finns. Kommunrevisionen rekommenderar barn- och utbildningsnämnden att säkerställa att det främjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan genomförs i tillräcklig omfattning.

Vad ska vi göra? I klassrummet? Organisationsmässigt?

• Fortsatt arbete i alla skolformer i samverkan med Resurscentrum för att utveckla och möjliggöra tillgängliga lärmiljöer utifrån fysisk, pedagogiskt och socialt perspektiv.
• Fortsatt arbete i alla skolformer i samverkan med Resurscentrum för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar barnens och elevernas lärande, val och utveckling.
• Fortsatt resursfördelning utifrån socioekonomiska förutsättningar.
• Fortsatt arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens.
• Fortsatt bevakning av förskollärar- och lärarbehörighet kopplat till socioekonomi.

Vilka effekter förväntar vi oss? Vilken skillnad gör detta för eleverna? Hur vet vi om vi är på rätt väg?

• Barngruppers storlek ska inte öka. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får bra stöd i förskolan ska vara fortsatt hög.
• Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka.
• Skillnaderna mellan grundskolorna avseende andel elever behöriga till gymnasieskolan ska minska. I detta ingår att elever vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund i högre utsträckning ska nå gymnasiebehörighet, samt att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning ska nå gymnasiebehörighet.
• Genomströmningen i gymnasieskolan, examen inom tre år, ska öka.
• Enheterna i alla skolformer ska fortsätta utveckla och möjliggöra tillgängliga lärmiljöer utifrån fysisk, pedagogiskt och socialt perspektiv.
• Andelen klagomål rörande särskilt stöd ska minska.